”Kön till den dagliga matutdelningen har blivit mycket längre”

Varje morgon passerar Bert Åberg Östermalmsgatan i Stockholm. Här är kvadratmeterpriserna på lägenheter högst i Sverige. Men här finns också Frälsningsarméns kår Templet, som hjälper de mest utsatta i samhället. Kontrasten mellan rik och fattig blir påtaglig. Och den är dessutom synlig i gatubilden, eftersom de som söker hjälp hos Frälsningsarmén brukar köa ute på gatan.

”Ett fattigdomsbevis för vårt välfärdssamhälle”

På senare tid har Bert Åberg noterat att kön till den dagliga frukosten och utdelningen av matlådor har blivit längre. Mycket längre.

– Köerna till matutdelningen på Frälsningsarmén ringlar sig längre och längre bort på Östermalmsgatan, berättar han.

Butikerna brukar vara glada när efterfrågan skjuter i höjden och det blir kö till deras varor. Men i det här fallet finns inget utrymme för glädje, menar Bert Åberg.

– Jag ser de växande köerna som ett fattigdomsbevis. Inte bara för de enskilda individerna som tvingas söka hjälp, utan för vårt gemensamma välfärdssamhälle.

Fler lever på gränsen till hemlöshet

Frälsningsarmén har vid ett flertal tillfällen under det senaste året larmat om den nya utsattheten, som drabbar allt fler grupper i samhället. Sjukskrivna, ensamstående föräldrar och fattigpensionärer är några av grupperna som drabbas hårt av de stora prisökningarna. Många har helt enkelt passerat gränsen för det möjliga i privatekonomin, och har inte längre pengar för att klara sina basbehov.

– Det handlar om väldigt grundläggande saker som mat, hyra, el, tandvård och mediciner, förklarar Bert Åberg.

Om trenden fortsätter riskerar fler att hamna i hemlöshet. Och hemlösheten kommer även drabba personer som tidigare har klarat sin ekonomi, men som levt på marginalen. Allt oftare kommer nu rapporter om familjer och enskilda personer som inte kan betala sina elräkningar och som har börjat bygga upp en hyresskuld.

– Våra verksamheter berättar om allt fler familjer som hör av sig med dokumenterade risker för vräkning, och därmed hemlöshet, säger Bert Åberg.

Dubbelt så många hjälpsökande på många platser

Men det är inte bara enskilda individer som har passerat gränsen för det möjliga. Nu kommer även larmrapporter från Frälsningsarméns kårer och sociala verksamheter. De berättar att de går på knäna. Många av medarbetarna behöver lägga en stor del av sin arbetstid på ekonomiska utredningar av personer som söker hjälp.

– Inför julen var det på flera platser mer än dubbelt så många hjälpsökande som vanligt. Upp till 60 procent av dessa fick avvisas utan utredning, eftersom det saknades såväl personella som finansiella resurser, berättar Bert Åberg.

En av Frälsningsarméns verksamheter beskriver den ansträngda situationen så här: ” …de två första torsdagarna i januari hade jag sjutton tunga sociala samtal varav några krävde många timmars arbete för att hantera akut hemlöshet och myndigheters undfallenhet.”

Frälsningsarmén efterlyser politiskt ansvar

Bert Åberg oroas över utvecklingen. Civilsamhället borde ses som ett komplement till de offentliga insatser som riktas mot de mest utsatta i samhället, menar han. Att en allt större del av den sociala välfärden överlåts – eller till och med dumpas över på – idéburna aktörer är i längden ohållbart.

– Vi ska vara de som tätar maskorna i samhällets skyddsnät. Men i många fall är vi inte längre bara ett komplement till den offentliga välfärden, utan snarare en utförare. Det är en utveckling som leder i helt fel riktning.

Det offentliga samhället måste ta ett större ansvar för de mest utsatta i samhället, menar Bert Åberg. Inte minst under den pågående krisen.

– Om inte det offentliga samhället tar sitt ansvar nu kommer klyftorna mellan fattiga och rika fördjupas ytterligare och fler kommer hamna i akut nöd.

”Vi tar vår del av ansvaret för att hjälpa de utsatta”

Ett konkret förslag som Frälsningsarmén har presenterat för att hjälpa de mest utsatta genom krisen är en justering av riksnormen för försörjningsstöd. De stigande priserna på livsmedel och andra baskostnader har rusat, medan riksnormen har släpat efter. ”En rimlig ökning för 2023 vore 25 procent”, skrev Frälsningsarméns ledare Bo Jeppsson på SvD Debatt strax före jul.

– De som är i störst behov av hjälp måste kunna förlita sig på att samhällets skyddsnät fungerar i tider av kris, säger Bert Åberg.

Frälsningsarmén efterlyser dessutom ett större mått av samverkan mellan det offentliga samhället och civilsamhället. ”När vi gör gemensam sak i kampen mot utsattheten kan vi återupprätta människan och på sikt vårt eget samhälle”, avslutade Bo Jeppsson sin debattartikel före jul.

– Vi som idéburen aktör tar gärna vårt ansvar för att hjälpa de utsatta, men vi kan inte ta över det offentliga samhällets grundläggande ansvar för utsatta grupper, säger Bert Åberg.