Ingen ska behöva vara hemlös i Sverige

Från vänster: Catharina Bråkenhielm (S), Bodil Nilsson (Frälsningsarmén) & Lars Beijer (Frälsningsarmén)

En sovplats för natten löser inte situationen långsiktigt för personer i hemlöshet, men måste ändå finnas till hands särskilt under den kallaste årstiden. Arbetet med personer i hemlöshet måste ske långsiktigt med mål att få vardagen att fungera. Vilka är orsakerna till den nya hemlösheten? Vad görs för att förändra situationen för en person i hemlöshet?

Människor i utsatthet har många beslutsfattare i sina liv

Bodil Nilsson, verksamhetschef för Frälsningsarméns Sociala center för hemlösa och missbrukare vid Hornstull i Stockholm berättade att centret besöks av i snitt 120 gäster varje dag. Förutom kläder, mat, stödsamtal och kontakter med kuratorer med bred kompetens får de hjälp med att etablera eller återuppta en kontakt med till exempel socialtjänsten.

-Människor i utsatthet har ofta en lång rad beslutsfattare i sina liv, vi kan hjälpa till med att samla de kontakterna och lära människor förstå hur den processen och bli delaktiga.

Yngre som till exempel lämnat sin hemort för Stockholm under sommaren söker sig till Sociala Centret för att få hjälp med olika saker. Många kvinnor med barn kommer för att de till exempel behöver mat. Men då man där har 18-årsgräns hänvisas dessa vidare till Frälsningsarméns andra verksamheter. Bodil berättade att bilden av de äldre besökarna förändrades för cirka 1,5 år sedan.

-Det började komma äldre som nästan smög sig ner för att hämta matkassarna, det var  tydligt att de var obekväma med situationen, sade hon.

Sjukdom, trauma eller psykiska besvär ökar problematiken

Catharina Bråkenhielm (S) är riksdagsledamot sedan 16 år och har arbetat i socialutskottet med bland annat hemlöshetsfrågor. Hon bekräftar att den förändrade bilden av hemlösheten stämmer. Det som ökat är gruppen nya svenskar, flyktingar och de som inte får stanna i landet, vilket gör att kvinnor och barn drabbas hårt.

Hon pekade på att den svenska bostadsmarknaden är svår att ta sig in på, för att få en chans till bostad måste man ofta kunna köpa den.

-Men vi har ett bra skyddsnät i Sverige. Har du väl en bostad så kan du tack vare bostadsbidrag och olika tillägg eller socialbidrag bo kvar, även med en låg inkomst.  Om man på grund av sjukdom, psykiska besvär eller missbruk halkar ur systemet är det däremot värre.

Får hjälp med att fylla i blanketter

Hon berättar om två aktuella problemområden: en ökad andel äldre kvinnor med alkoholmissbruk, och de nya svenskarna som inte är etablerade i samhället.

Alla klara inte av att fylla i de blanketter som krävs för att komma i åtnjutande av exempelvis försörjningsstöd. Bodil Nilsson gav en bild av hur gäster på det Sociala Centret kan tömma en kasse oöppnade  kuvert med skoavtryck på kuratorernas skrivbord, olika myndighetsbrev som legat i hallen länge.

-Situationen har gått så långt att man gett upp. Här har vi på Sociala centret tiden och kompetensen att kunna hjälpa till direkt. Vi arbetar mycket med stödsamtal och korta avstämningar där man kan bestämma vad personen själv ska ha gjort till nästa gång.

Catharina Bråkenhielm säger att man inom Socialutskottet satsat mycket på att hjälpa människor med skuldsanering, där man sänkt kravgränsen för vad som gäller för att bli hjälpt.

Andra problem kan ligga i botten på en persons ekonomiska bekymmer, till exempel psykiska problem, sjukdomar eller sorg. Detta kan skapa skam inför att söka hjälp på Socialbyrån och liknande ställen. Men hjälpen finns och människor måste få stöd i att slussas rätt.

Totala hemlösheten har ökat till sex tusen personer

-Det krävs så lite för att en människa ska ramla över gränsen, vi ser det hela tiden. Vi har gäster som kan åka från Nynäshamn för att hämta en burk ravioli hos oss vid Hornstull. Det kan vara det enda som gör att man klarar dagen, säger Bodil Nilsson.

Lars Beijer redovisade fakta som presenteras i Hemlöshetsutredningen i november 2017, en rapport som kommer var sjätte år. Den akuta hemlösheten har ökat från 5700  till 6000 personer sedan den senaste utredningen. Ungefär två tredjedelar av de hemlösa är män, en tredjedel är kvinnor, alltså lever 900 kvinnor i hemlöshet. 33 000 personer har problem med att få bostad och 24 000 barn har en förälder som lever i hemlöshet, och den gruppen har ökat med 60 % sedan 2011.

Höga krav på individer i bostadsmarknaden

Catharina Bråkenhielm menade att de nya svenskarna och de som flytt till stor del finns representerade i den ökningen, därför kan siffrorna från 2011 och 2017 inte jämföras rakt av. De höga kraven från bostadsbolagen på hur människors liv ska se ut för att man ska få bostad, att man ska ha arbete och fast inkomst till exempel, gör att många inte platsar på bostadsmarknaden.

-Men de som har barn har rätt att få bostad, det är viktigt att betona. Vårt samhälle ska vara gott, ingen ska behöva vara hemlös i Sverige. Pengar måste finnas till det skyddsnät som vi alla behöver, sade Catharina Bråkenhielm.

Hon påpekade att det också finns personer som tyvärr straffar ut sig från ditt boende på grund av livsstil eller problem. En möjlighet för att minska det problemet skulle kunna vara ett slags av gruppboende, kanske med möjlighet till personal som kan hjälpa till.

Var finns hemlöshetsfrågan i valrörelsen?

Valet närmar sig och Lars Beijer ställde frågan om varför man ser så få valaffischer med budskap om hemlöshet. Catharina Bråkenhielm trodde att frågan helt enkelt ramlat ur fokus, eftersom det går trender i hur man kan locka röster.

-Det är galet med tanke på att vi har en regering som under en treårsperiod satt till mycket pengar till organisationer som arbetar med detta. Ska vi ha våra svenska trygga samhällen eller ska var och en få klara sig själv utifrån maximalt sänkta skatter? Där går en skiljelinje, menade hon.

Bodil Nilsson sa att man absolut borde bli bättre på att sträcka ut en hand gentemot politiker, bjuda in och nätverka. Frälsningsarmén behöver visa på vilket komplement till och vilka samarbeten man kan ha med befintlig socialtjänsten och visa den viktiga roll man faktiskt har i samhället. Det sociala centret i Stockholm arbetar med verksamhetsbidrag och söker en gång i veckan upp bland annat fattiga pensionärer i parker och närområden.

Samarbete mellan parterna skulle hjälpa bostadslösa

-Vi skulle kunna göra mer sånt om vi hade ett större verksamhetsbidrag. Vi kunde till exempel skapa fler samtals- och aktivitetsgrupper och ha längre öppettider, sade hon och fortsatte:

-Jag skulle vilja bjuda in till ett samtal om hur den fördelningen av verksamhetsbidrag ser ut också i förhållande till det gästantal vi har och det sociala arbete som vi bedriver.

Hon lyfte fram sin stora, engagerade och professionella personalgrupp som ger sitt allra bästa varje dag för att möta gästerna och deras behov.

Tillsätter 360 miljoner för att hjälpa dem som lever i hemlöshet

Lars Beijer lyfte frågan om fördelningen av resurser i hemlöshetsfrågan. Görs det tillräckligt?

Catharina Bråkenhielm svarade direkt nej på detta.

-Men just i dagarna beslutades att vi enligt Budgetpropositionen 2018 tillsätter 120 miljoner per år tre år i rad rör att stöta detta ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet. Det ser jag som ett väldigt bra steg på vägen.

Hon betonade också vikten av samarbete och kunskapsutbyte mellan de beslutande och de som utför arbetet. I första hand är frågan om hemlöshet ett kommunalt ansvar men de stora pengarna kommer från nationellt håll och fördelas till de olika organisationerna.

-Kommuner vill alltid ha ”fria” medel som inte är märkta för ett särskilt ändamål. Jag tycker att det är viktigt att pengarna är destinerade, annars försvinner de till något annat. Nu vill specifikt satsa på hemlösheten i alla kommuner och då tycker vi att det är dit pengarna ska gå.

Man behöver bygga bostäder som fler kan ha råd med

Bostadspolitiken dryftades i panelen och där tyckte  Catharina Bråkenhielm att det måste byggas mer olika typer av bostäder, satsas på hyresrätter och liknande som kan hjälpa fler att få bostad. En bostad behöver inte vara så märkvärdig, men tak över huvudet måste alla kunna få. I synnerhet i Stockholm har man sålt ut så mycket av allmännyttan. Då tappar man ännu fler personer som vill ha en bostad men som inte har ett stort kapital.

.-Bostadsfrågan är också på en riksnivå viktig. Ska man statligt stödja byggandet eller ska marknaden sköta detta själv? Socialdemokraterna tycker att det ska finnas ett stöd till bostadsbyggandet, annars byggs det inga billiga bostäder, Catharina Bråkenhielm.

Psykiatrin i Sverige  brister stort

Hon påminde om att mycket av hemlösheten kom när de psykiatriska institutionerna stängde. Människor hamnade ute på gatan därför att de inte klarade av att ha en egen bostad. Hon kritiserade det som hon kallar en undermålig svensk psykiatri, där människor med psykiska problem behandlas styvmoderligt och där frågan inte lyfts nämnvärt.

-Psykisk hälsa är ingen valvinnarfråga, men jag vill lyfta den. Både missbruk och psykiatriska bekymmer ligger till grund för att man inte klarar sitt dagliga liv i en lägenhet, kan betala räkningar och så vidare.

Lars Beijer kände igen detta och menade att Frälsningsarmén tidigare såg att en person i hemlöshet var någon som saknade. Numer är det ofta en person som lever med psykisk ohälsa eller i missbruk.

Ensamhet är särskilt tungt att bära för en person med problem

Ensamhet hos äldre lyftes av publiken och Bodil Nilsson berättade att man på det Sociala centret ofta hjälper de äldre gästerna med datorer, göra ansökningar, finna adresser och liknande.

-De hjälpbehövande som får en efterlängtad lägenhet upptäcker många gånger hur otroligt ensamma de blir i sin bostad. Därför dröjer det tyvärr inte länge innan man  straffar ut sig och går tillbaka till sina gamla kretsar. Lyckan sitter inte i att bara få en lägenhet, det är så mycket annat som är viktigt för en människa, sade hon.

Catharina Bråkenhielm berättade att äldre beroende på inkomst kan få reducerade hemtjänstkostnader. Men få vet om det och betalar för mycket. De klarar sig men lever väldigt fattigt.

Bostadkoordinator skulle behövas som stöd

-Det borde finnas någon typ av koordinator dit äldre kan gå och få hjälp istället för socialbyrån, som ofta upplevs so svårare att gå till. Samhället skulle tjäna på att ha detta. Kanske pensionärsvårdcentralen istället för barnavårdscentralen?

Bodil Nilsson höll med och berättar att de äldre besökarna veta vad om gäller när man går över till att vara riktig pensionär och ska söka bostadstillägg, kontakta pensionsbolag och så vidare.

Övergång till pension kan vara tufft för äldre utsatta som haft försörjningsstöd

Andra grupper som haft försörjningsstöd via socialtjänsten blir också avklippta ganska brutalt på pensionsdagen. Då är man inte längre är berättigad till försörjningsstöd, en övergång med pappersarbete som många inte klarar av.

-Då riskerar man ganska snabbt sitt boende - det behövs inte många missade hyror innan det händer. Detta ser vi ofta bland de äldre gästerna som har en missbruksproblematik.

Catharina Bråkenhielm höll med och tryckte på att kommunerna i större utsträckning borde satsa på boendestödjare, utbildad personal som kan hjälpa personen i sin vardag. Tyvärr drar många kommuner in på detta.

-Det kostar kommunerna mycket mer att ta konsekvenserna av att någon förlorar sin bostad. Därför är det mycket bättre att sätta in hjälpen innan. Anhöriga oroar sig men får inte igenom sina röster – detta är inga starka gruppen som ropar.

Kvinnor skulle behöva arbeta mer heltid för att inte bli utsatta som äldre

Lars Beijer undrade hur Socialdemokraterna arbetar med detta och Catharina Bråkenhielm sade att hon motionerat i frågan men fått avslag.

-Vi har ett bra grundskydd men samhället ändras hela tiden och moderniseras, då är det jättesvårt för bland andra äldre att hänga med.

Hon lyfte också problemet med att många kvinnor inte jobbar heltid, vilket gör dem extra ekonomisk sköra om man separerar eller mannen går bort.

Bodil Nilsson betonade hur viktigt samarbetet med socialtjänsten är och hur hon önskar att de skulle ha mer tid för sina klienter.

- Men vi ser också hur hög arbetsbelastning de har och försöker skapa team kring våra gäster istället.

Ett tryggt samhälle ska klara bostadsfrågan

Frälsningsarmén och andra idéburna organisationer rycker ofta in där samhället inte räcker till. Vad anser politikerna om det?

-Samhället ska egentligen klara detta och ta ett större ansvar. Jag vill inte ha ett välgörenhetssamhälle där utsatta får hjälp enbart avhängigt välbärgade personers hjälp. Men ni är förstås guld värda och behövs, sade Catharina Bråkenhielm.

Hur ska panelen sätta punkt för hemlöshet?

-Genom ett tryggt samhälle där alla får vara med. Där kan vi vi med gemensamma skattepengar skapa en välfärd och satsa resurser på dem som far illa. Fler tjänster behövs och mer gemenskap, till exempel trygghetsboenden.

- Vi på Sociala centret  vill sätta punkt för hemlöshet genom att ge ökade och större resurser till de som arbetar med de här målgrupperna, både socialtjänst och exempelvis Frälsningsarmén. Vi kan göra mycket mer om vi får lägga mer tid på våra gäster.

Text och foto: Carina Tyskbo

Sätt punkt för hemlösheten - Swisha till 9004805 

Exempel på hur din gåva hjälper

• 80 kr - Ger sängkläder för en natt
• 100 kr - Ger mössa och vantar
• 250 kr - Ger en varm jacka