Inblick i Sveriges moderna slaveri

Idag torsdagen den 15 april 2021 publicerar Frälsningsarmén i Sverige att man förra året mötte 326 människor i riskzonen för arbetskraftsexploatering, människohandel och modernt slaveri. 95 personer inklusive 16 medföljande barn av dessa gavs möjlighet till uppföljande stöd och skydd på något av Frälsningsarméns traffickingcenter eller skyddade boenden. För första gången ser man ett ökat antal av utsatta för arbetskraftsexploatering, långt fler än tidigare. Siffrorna indikerar starkt att människohandeln och det moderna slaveriet fortsätter att härja fritt trots tider av pandemi.

Problemet och utbredningen av prostitutionen och den sexuella exploateringen är fortsatt växande och samtidigt ökar den arbetsrelaterade människohandeln och människoexploateringen som hittills nästintill varit osynlig i offentlighetens ljus.

— Den förekommer under slavliknande arbetsvillkor och sätter livsvillkoren helt ut spel. Den nya lagstiftningen från 2018 som skulle komma åt den så kallade människoexploateringen har knappt använts. Vi har bara sett en fällande tingsrättsdom från 2019, som tyvärr frikändes i hovrätten i januari 2021, säger Madeleine Sundell, jurist och Frälsningsarméns nationella samordnare mot människohandel.

Detta vill nu Frälsningsarmén sätta ljuset på. I kampanjen Inblick i Sveriges moderna slaveri lyfter vi fram bilder och berättelser från verkligen som påvisar de utsattas skyddslöshet och livsvillkor på den svenska arbetsmarknaden.

— Detta är inget annat är ett stort misslyckande för Sverige som så starkt värnat tryggheten i den svenska arbetsmodellen,säger Madeleine Sundell.

Under flaggen Inblick i Sveriges moderna slaveri vill Frälsningsarmén lyfta de utsattas rättigheter och följer i ett webbinarium upp Riksrevisionens granskning och svidande kritik av Sveriges insatser gällande den arbetsrelaterade människohandeln. Det konstaterades brister i flera led, både för information, regelefterlevnad, kontroll och skydd och stöd till utsatta.

I en skrivelse beslutad den 9e april har regeringen nu svarat på rapporten och meddelar att man avsätter permanenta medel för att myndigheterna effektivt ska samverka för att motverka att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. I pressmeddelandet står det att ”regeringen höjer ambitionerna” och understryks också att ”myndigheterna skall ges bättre möjligheter att upptäcka och motverka människohandel och exploatering”.

Våra tre krav

Därför vill Frälsningsarmén idag ställa följande tre krav på specifika viktiga åtgärder som kan leda till att vi upptäcker fler som kan få tillgång till stöd och skydd:

• En nationell hotline för potentiellt utsatta dit de kan vända sig med frågor och för att få hjälp och stöd samt information om sina rättigheter.

• Ge fler aktörer än förundersökningsledare mandat att ansöka om reflektionsperiod för att öppna upp skydd- och stödprocess till alla dem som inte vill eller vågar polisanmäla.

• Inrätta skyddade boenden för utsatta för arbetsexploatering.

— Vi måste få till ett bättre rättighetsbaserat brottsofferperspektiv i enlighet med de internationella åtaganden som Sverige antagit. Det är inte klokt att detta får pågå och gå ansvariga helt obemärkt förbi, säger Madeleine Sundell.

Människoexploatering:

Under de sista åren har andelen män, kvinnor och barn som lever i utsatthet i högre grad tvingats in under slavliknande arbetsvillkor. De lever och bor på arbetsplatser. En del tvingas tigga, arbeta som diskare, städare, i biltvätt, på massagesalong eller på byggen på dagtid och vissa tvingas att begå brott eller vistats i prostitution på nätterna. Utsatthet har många dimensioner men en sak är säker; de äger inte själva sina livsvillkor och får inte del av intjänade pengar och de flesta som Frälsningsarmén möter vågar inte anmäla utsattheten till myndigheter på grund av rädsla för hot, repressalier eller utvisning från Sverige, då många av dem exploateras av den arbetsgivare som deras uppehållstillstånd är knutet till.

Det har funnits ett myndighetsgemensamt uppdrag om osund konkurrens, numera kallat abetslivskriminalitet, som lett till tillslag där utsatta med hjälp av till exempel Polisen, Arbetsmiljöverket och specialiserade regionskoordinatorer mot människohandel identifierat ett fåtal utsatta som faktiskt fått skydd och stöd. Några förundersökningar har inletts men de flesta har lagts ner. De få utsatta som hittats har i några fall kommit till Frälsningsarmén boende i Mellansverige, i dag det enda skyddade boendet som tar emot utsatta i arbetsrelaterad exploatering oavsett kön och ålder. Övriga utsatta har enligt Frälsningsarméns erfarenhet fått bo på vandrarhem innan de så snabbt som möjligt skickats tillbaka till sina hemländer.

— Sammantaget lever de flesta utsatta för arbetsexploatering i ett parallellt skuggsamhälle helt utan information om sina rättigheter eller kanaler in i det svenska skyddssystemet. Det är oacceptabelt och nu inväntar vi att Regeringens höjda ambition, genom förstärkta permanenta medel och en mer effektiv samverkan hos ansvariga myndigheter, ser till att de utsatta vi identifierar också får tillgång till sina rättigheter, såsom en trygg plats, juridisk rådgivning, medicinsk vård och materiellt understöd. Vi är fast beslutsamma att följa upp detta hela vägen, konstaterar Madeleine Sundell.

Text: Eva Gustin