Frälsningsarmén kraftsamlade mot gängvåldet

Sverige toppar ligan i Norden vad gäller gängrelaterat våld, och under 2023 har vi redan sett 146 skjutningar och 18 dödsfall. Med det tunga konstaterandet inleddes  

Järva-veckans panelsamtal i arrangemang av Frälsningsarmén under torsdagen. Men går det att göra något åt våldet och i så fall vad? Med verksamhet på 70 olika orter runt om i Sverige och med 25 sociala institutioner har Frälsningsarmén en bred överblick på både vad som sker och behöver göras.

Rekrytera barnen före gängen

Frälsningsarméns representanter berättade om sitt förebyggande arbete i Järva-området.

Julia Adolfsson, ansvarig för Frälsningsarmén i Husby, arbetar med målgruppen 9 till 14, där strategin är att försöka rekrytera barnen till dem innan gängen rekryterar dem till sig.

– Med goda värderingar, bra förebilder, konsekvenstänk och trygghet vill vi ge barnen självkänsla nog att stå emot trycket från destruktiva gäng och erbjudanden om ”snabba cash”, sade hon.

Jenny Alm är ansvarig för Frälsningsarméns familjecenter i Järva och den föräldrautbildning som hon och kollegan Agnes Aynieszka driver i Vällingby. De erbjuder ett anknytningsbaserat stödprogram för föräldrar som har barn mellan 8 och 18 år.

– Fokus är att hjälpa föräldrar som längtar efter bra relationer med sina barn att hitta kompassen i vardagen. Hur ska man kommunicera och lösa konflikter på bästa sätt? Hur sätter man gränser, kommunicerar och blir trygg?

Frälsningsarmén en brygga mellan myndigheter och individ

Karin Asplund är verksamhetschef för Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla. Här möts asylsökande kvinnor och får kunskap om Sverige, svenska språket och ett tryggt rum med möjlighet till stödsamtal.

– Myndighets-Sverige står ganska långt ifrån våra målgrupper och där finns vi som en brygga. Därför är det väldigt viktigt att vi utgår från kvinnornas behov och vad de behöver lära sig, sade Karin Asplund.

Tro, hopp och kärlek livsnödvändigt

Kjell och Anki Karlsten från Frälsningsarmén Home refererade till en färsk undersökning från Kairos Future som skildrar hur var tredje man i åldrarna 18 till 30 år beskriver sitt liv som meningslöst. På Home möter man personer som varit i en destruktiv livsstil med kriminalitet och beroendeproblematik, ofta kombinerat med psykisk ohälsa. 

– Det absolut viktigaste vi kan ge är tro, hopp och kärlek. Samhället kan ösa insatser över en ung person men om det inte finns tro på framtiden, på livet och på sig själv kommer det aldrig att bottna eller hjälpa, menade de.

Polisen glad över Frälsningsarméns arbete

Därefter bjöds Tobias Baudin (S), Christian Carlsson (KD), Anna Dorrian Werner (Bris), Carin Götblad (Polisens nationella operativa avdelning) och Andrea Hedin (M), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, fram för att ge sin syn på det eskalerande våldet.

Karin Götblad beskrev vad Polisen möter i förorterna där väldigt unga personer är tungt beväpnade och inblandade i brott och våld som skapat en livsfarlig empatilöshet. Hon tryckte på att mer än vackra ord måste till för att vända utvecklingen.

– Jag blir glad när jag ser vad Frälsningsarmén gör här i Järva och hur ni arbetar med föräldrarna, det är precis vad som behövs. Polisen vet vad samverkan mellan instanser betyder och vilka nya områden man behöver arbeta på. Men det måste göras mer och starta tidigare! sade Karin Götblad.

Satsa på förebyggande arbete

Tobias Baudin(S) var även han imponerad av Frälsningsarméns arbete i Järva och tryckte på samarbete mellan instanser och att ta tillvara den kunskap och kompetens som finns hos civilsamhället. Överfulla fängelser kan heller aldrig vara lösningen.

– För varje krona vi satsar på repressalier ska en krona sättas på förebyggande arbete. Det kommer att kräva en kraftsamling från hela samhället men det går om vi bestämmer oss, sade Tobias Baudin.

Bris oroad över sänkt straffmyndighetsålder

Christian Carlsson (KD) är ordförande i socialutskottet och pekade på att hälften av människorna i utsatta områden enligt undersökningar känner sig otrygga. Fler poliser och högre straff behövs för att skapa tryggare områden och ge upprättelse till brottsoffer. Han fick mothugg av Anna Dorian från Bris som är djupt oroad över regeringens förslag om sänkt straffmyndighetsålder, vilket enligt henne strider mot barnrättsperspektivet och Barnkonventionen. Barn som begår brott behöver vård och rehabilitering i första hand.

– Tidiga insatser, trygga bostäder och mer resurser till Socialtjänsten skapar de långsiktiga lösningar vi behöver, sade hon.

Värderingar eller maktstrukturer påverkar

En stark och trygg familj skapar på sikt ett tryggare samhälle. Karin Götblad hänvisade till en ny forskningsrapport som visar att de allra flesta som växer upp i särskilt utsatta områden inte blir kriminella, utan att det handlar om hemmet och föräldrarnas värderingar, attityder och moral. Svag föräldraförmåga, maktstrukturer eller våld i hemmet utgör den största risken för att komma in i ett kriminellt liv. Föräldrar måste få stöd men man måste också ställa krav, sade hon.

– Som gammal förskolechef vet jag att våra förskolepedagoger är väldigt bra på att uppfatta hur barn mår, men det kräver en Socialtjänst som agerar snabbare och arbetar på ett annat sätt vid orosanmälningar, sade Karin Götblad.

Framtidsdrömmar gott motstånd

Andrea Hedin (M) tyckte att det pratas för lite om det motstånd som byggs inom barn när man ger dem framtidshopp och låter dem drömma. Ett motstånd som kan bli starkare än snabba utdelningar genom pengar och status i gängen.

– Därför blev jag glad när jag såg inriktningen på det här seminariet. Jag har mött Frälsningsarmén i andra sammanhang och sett ert viktiga arbete. Socialtjänst, förskola och skola måste knytas mycket närmare varandra. De föräldrastödsprogram som togs fram för 20 år sedan måste reformeras så att även psykisk ohälsa, narkotika och gängkriminalitet finns med på agendan, sade hon.

Viktigt stötta avhoppare

Behovet av avhopparprogram för kriminella diskuterades i panelen.  290 kommuner ska nu med nischade specialister bygga egna program där personer snabbt kan få hjälp medan de är motiverade att lämna sin brottsliga bana. Här krävs hårt arbete och uthållighet. Att få hjälp igenom skolan, klara gymnasiet eller läsa på Komvux är väsentligt för att komma in på den svenska arbetsmarknaden, menade Tobias Baudin (S), som lyfte vikten av att erbjuda stöd till unga före detta gängkriminella. 

– För att unga ska kunna flytta hemifrån och bli självständiga krävs dessutom att Sverige bygger hyresrätter till vettiga priser, sade han.

Näringslivet vill bidra

Panelen lyfte även behovet av mentorer och förebilder i civilsamhälle eller näringsliv för den unge person som lämnat fängelset. Karin Götblad återgav hur hon under sina föreläsningar för näringslivet, som ofta vill vara med och göra skillnad men inte riktigt vet hur, uppmanar till att leta unga sommarjobbare utanför sina egna eller vänners kretsar.

– Se er om, vilka familjer saknar nätverk? Kan ni hitta en ungdom där ni inte brukar leta? Gå samman och ge nya familjer en chans, inkludera någon som inte brukar vara inkluderad!

Skolresultaten uppåt i Järva

Det finns även ljus i mörkret. Christian Karlsson (KD) betonade att skolresultaten i Järva har ökat med 15 procentenheter under de senaste åren. Han ser fram emot den nya Socialtjänstlagen och även stadsdelsnämndernas omorganisation i Järva-området.

Per-Johan Fernström från Frälsningsarmén avslutade paneldiskussionen med att konstatera att det finns en samsyn mellan politiker, myndigheter och civilsamhället kring problembilden och i stor utsträckning även kring lösningarna. Men det kräver mer resurser.

– Frälsningsarmén finns i 134 länder och arbetar på många platser med liknande problematik, och med modeller som också tagits till Sverige, till exempel föräldrautbildning. Vi får inte bli inåtvända, vi behöver blicka utåt och ta hem kompetens som redan finns på de här områdena, sade han.

Text och foto: Carina Tyskbo