Tiggeriförbud – att be om hjälp är ingen kriminell handling

Denna debatt artikel finns publicerad på Nyheter 24

För många människor är tiggeriet i Sverige en lösning på fattigdom och utsatthet i sina hemländer. Frälsningsarméns Stöd- och EU center på Kungsholmen i Stockholm möter varje dag många av dem som tigger i Stockholm och vi ser människan som finns bakom tiggarmuggen.

"Att kriminalisera tiggeri är att kriminalisera människors fattigdom och människors rätt till medmänsklighet"

Det är en mamma eller en pappa till små barn som är utan sina föräldrar kvar i hemlandet, eller en storasyster eller storebror som är de enda som kan försörja familjen. Alla dess människor har en dröm att en dag ha ett värdigt arbete och tillräcklig inkomst för hela familjen och slippa tigga.

På grund av segregation, diskriminering, fattigdom och förtryck har många av dem vi möter tappat självförtroendet och hittar inte vägen ut ur tiggeri. Tiggeriförbud är ingen lösning för dessa människor. Att kriminalisera tiggeri är att kriminalisera människors fattigdom och människors rätt till medmänsklighet.

Vi vill se effektiva alternativ till tiggeri

Att arbeta med romernas inkludering är en av prioriteringar för Frälsningsarmén i Europa. Erfarenheten från andra länder kring tiggeriförbud är att i de länder där det finns lokalt eller nationellt tiggeriförbud finns tendenser till ökad kriminalitet bland de utsatta migranterna.

Vi vill se en socialpolitik som vidtar åtgärder som i första hand ska vara förebyggande och som medför effektiva alternativ till tiggeri.

Ett tiggeriförbud utan alternativ kommer inte vara en effektiv lösning på vad som uppfattas som problemet och står i motsatsförhållande till FN:s 2030 mål att ha de fattiga och mest utsatta i fokus för att bekämpa ojämlikhet.

Att stärka självkänslan hos de mest utsatta och marginaliserade

Vi anser att tiggeri inte är ett värdigt sätt att försörja sig på och vi menar att lösningen finns genom att hitta andra vägar till sysselsättning och att stärka självkänslan hos de mest utsatta och marginaliserade. Vi tror att alla människor har förmågor och drivkrafter som de kan bidra med i samhället.

Frälsningsarmén ser det som väsentligt att man gör en noggrann konsekvensanalys byggd på erfarenhet av arbetet med de människor som riskerar att fara illa orsakade av detta dåligt underbyggda förslag.

Larisa Lacatus,
Verksamhetschef Frälsningsarméns Stöd- och EU Center i Stockholm

Leif Öberg,
Verksamhetsutvecklare och utredare Social verksamhet i Frälsningsarmén

Projektet som gör tiggare en möjlighet att bli kursledare

I projektet "Pofta Buna" som Frälsningsarmén driver i samarbete med Svenska kyrkan får kvinnor som försörjer sig genom tiggeri en möjlighet att validera sina kunskaper i matlagning, lära sig hantera ett kök och livsmedel och efter det själva bli kursledare för matlagningskursen som erbjuds för allmänheten.

Rodica är 27 år gammal och har tre barn hemma i Rumänien. Hennes kusin Ramona är 26 och har också tre barn. De har bott i Sverige i ungefär tre år, från och till. De har försörjt sig genom att tigga pengar på gatan och sälja tidningar på tunnelbanan. Men på torsdagskvällar står de båda i ett stort kök i Frälsningsarméns lokaler på Södermalm och lagar mat tillsammans med svenska gäster.

För Rodica handlar projektet om mer än matlagning. För henne är det ett sätt att få visa sin kompetens. Hon vill själv fortsätta arbeta inom restaurangbranschen och hoppas att projektet kan ge bra erfarenheter och nätverk som kan hjälpa henne att uppnå sitt mål."