Barn i Sverige måste få äta sig mätta

Den senaste tidens utsatta situation med ökade räntor, höga elpriser, dyrt bränsle och en inflation som pressar upp matpriserna har drabbat många familjer, äldre och andra grupper hårt ekonomiskt. Frälsningsarmén möter en ny och växande grupp av människor i utsatthet.

Antalet som söker ekonomisk hjälp hos oss har ökat dramatiskt och besökarna visar en större desperation än tidigare. Unga mammor gråter i telefonen då de inte kan ge barnen mat, en familj kan ha en tusenlapp kvar att leva av när räkningarna är betalda. Många känner också stor skam när de inte kan klara barnens vardag, ens sätta mat på bordet och inför att behöva söka hjälp. Tidigare har de varit vana att klara sig och inte behöva belasta samhället.

I regeringens vårbudget presenteras bland annat ett beslut om att förlänga och höja det tillfälliga bostadstillägget till barnfamiljer. Det är positivt att utsatta barnfamiljer får ett tillskott, men det behövs flera parallella spår för att motverka att barn går utan mat eller kläder.

Vi befinner oss i en situation som vi tidigare associerat till matbristen under första och andra världskriget men som inte hör samman med vårt moderna välfärdssamhälle. En undersökning från Rädda Barnen, Majblomman, Hyresgästföreningen och Röda Korset visar till exempel att 36 procent av Sveriges ensamstående mammor det senaste halvåret inte haft råd att klä barnen efter årstiden. Och Dagens Nyheter rapporterade i februari att i sex av tio kommuner äter grundskoleeleverna mer skolmat, speciellt före eller efter en helg.

Luncher under skolloven

Längre skollov blir en stor prövning, då ingen skollunch serveras på veckor eller under sommaren på över två månader. I vissa kommuner har skolor börjat servera lunch under loven och andra har börjat med frukostar. Det är bra att sådana initiativ tas, men andra kommuner har varken resurser eller någon som driver den här frågan.

På samma sätt har vissa kommuner en utarbetad strategi för att motverka vräkningar av barnfamiljer, men de flesta inte. Det svenska kommunala självstyret gör att det finns ojämlikheter inom jättemånga områden. Dessa klyftor behöver minskas genom en nationell strategi, tydliga riktlinjer och statsbidrag som utjämnar skillnaderna.

Alla barn i Sverige borde ha samma förutsättningar för att äta sig mätta. Det ska inte hänga på om kommunen de bor i eller skolan de går på har någon budget för frukost- eller lunchservering eller inte.

Under sommarmånaderna kan Frälsningsarmén och andra kyrkor och aktörer i civilsamhället bidra med aktiviteter och servering av lunch för de barn och familjer som deltar. På våra kollon, dagläger och utflykter får barnen förutom gemenskap och roliga aktiviteter också äta sig mätta.

Regeringen behöver agera

Men vi kan inte själva ansvara för att alla som behöver får plats. Det krävs en nationell strategi och en konkret handlingsplan för att täcks upp för alla behov. 

Regeringen behöver förstås agera för att motverka fortsatta prishöjningar av livsmedel och andra basvaror och se till att de mest utsatta grupperna får det stöd som krävs. Barnbidrag, bostadsbidrag och försörjningsstöd behöver anpassas till inflationen.

Men det behövs också konkreta åtgärder denna sommar för att undvika att barn går utan mat. Vi efterlyser därför ett närmare samarbete och riktade medel till skolor samt till barn- och ungdomsverksamheter som drivs av kommuner eller av civilsamhället.

Låt inte barnen ta den största smällen av lågkonjunkturen. Alla barn i Sverige ska kunna äta sig mätta, oavsett vilken kommun de råkar bo i.

Bo Jeppsson, Frälsningsarméns ledare i Sverige

Per-Uno Åslund, kårernas sociala arbete, Frälsningsarmén

Debattartikeln har publicerats i Svenska Dagbladet