Vision 2025

”Ordet blev människa och bodde bland oss” (Joh 1:14, B 2000)

Likt Gud själv som tar plats mitt i sin skapelse vill vi ta plats mitt bland människorna. Mitt i samhället ska Guds eviga Ord bli ”kött”; hans vilja blir handling. Med Jesus som förebild vill vi komma nära varandra, vara välkomnande och genom våra liv bidra till människors och skapelsens upprättelse.

Liknelsen om den återfunne sonen. Luk 15:11-32 (NUB)

Jesus sa: ”En man hade två söner. Den yngre sa till sin far: ’Far, ge mig min del av arvet nu.’ Och han gick med på att dela sin egendom mellan sönerna.
Några dagar senare hade den yngre sonen sålt allt han ägde och gav sig iväg till ett främmande land. Där levde han ett vilt liv och gjorde snart slut på alla sina pengar. Men när han hade gjort av med allt, drabbade en svår hungersnöd landet, och han var snart i nöd. Han bad då en lantbrukare att anställa honom och mannen skickade ut honom att vakta svin. Han längtade efter att få äta sig mätt på svinens fröskidor, men ingen gav honom något.

Då insåg han sin situation och sa till sig själv: ’Hemma hos min far har de anställda mat i överflöd, och här håller jag på att svälta ihjäl! Jag går hem till min far och säger: Far, jag har syndat mot både himlen och dig. Jag är inte värd att kallas din son längre, men låt mig åtminstone få arbeta som en av dina tjänare.’ Och så gick han tillbaka hem till sin far.
Men medan sonen fortfarande var långt borta, såg hans far honom och fylldes av medlidande. Han sprang emot sin son och kramade om honom och kysste honom.
Sonen sa: ’Far, jag har syndat mot himlen och mot dig. Jag är inte värd att kallas din son längre.’
Men hans far sa till tjänarna: ’Skynda er! Ta fram mina finaste dräkter och sätt på honom dem. Sätt en ring på hans finger och skor på hans fötter! Hämta sedan gödkalven och slakta den, så att vi kan äta och ha fest. För min son var död men är levande igen. Han var förlorad men är återfunnen.’ Och så började festen.

Under tiden hade den äldre sonen varit ute på fälten. När han nu närmade sig huset, hörde han ljudet av musik och dans. Han kallade på en av tjänarna och frågade vad det var man firade. Tjänaren svarade: ’Din bror har kommit tillbaka, och din far har slaktat gödkalven för att fira att han har kommit hem välbehållen.’
Då blev den äldre sonen rasande och ville inte gå in i huset. Hans far gick därför ut och försökte övertala honom, men han svarade: ’Under alla dessa år har jag arbetat hårt och aldrig någonsin vägrat att göra vad du har bett mig om. Ändå har du inte gett mig ens en killing, så att jag kunde ha fest med mina vänner. Men nu när denne din son kommer hem, slösaren, som har gjort slut på dina pengar tillsammans med prostituerade, då firar du det med att slakta gödkalven!’
’Mitt barn’, sa fadern till honom, ’du är alltid hos mig, och allt jag äger är ditt. Men nu måste vi vara glada och fira detta, för din bror var död men är levande igen. Han var förlorad men är återfunnen.’ ”Vi tror på Guds eviga vilja att förena alla folk med sig. Oavsett om man befinner sig nära eller långt borta är Faderns famn öppen och kallar oss alla hem.  Ett hem där alla människor är efterlängtade, ett hem vi är ämnade för.

De troende samlas (Apg 2:42) (NUB)

De troende höll sig till apostlarnas undervisning och de hade gemenskap med varandra och bröt bröd tillsammans och bad.

Hemmet är liv i gemenskap med Herren med de Han samlat och fortfarande samlar. Det är ett liv som förutsätter delaktighet och överlåtelse och som i sin natur spränger gränser; kulturella, etniska och ekonomiska.

Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn.
Så var det för mig att komma till Gud. Jag kände att där hörde jag hemma.
Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mig.
Och jag kände: Här är jag hemma. Jag vill vara ett barn i Guds hem.

Göte Strandsjö (Sång 592 i Frälsningsarméns sångbok)